saknaden.
shit, hur kan man sakna en sak så mycket att man gråter för det. asså okej om man gråter en gång, två gånger men typ trettioelva, då har de gått förlångt. hur kan man bindassamman så mycket med folk/saker? tex. med fotbollen. ifredags när jag åkte mot uppsala åkte vi mot njurunda först också såg man shell, nolbybacken, bazaar, allt sånt som påminner om innan/efter matcherna som jag kunnat spela. att jag slutade med fotbollen är en sak jag ångrar grymt, men man orkar inte alltid kämpa för att få älska de saker & personer som man vill. usch, och att man sedan begränsas så efteråt. jag kan inte åka/gå på vissa ställen, inte lyssna på vissa låtar, se vissa texter tack vare sånt som jag gett upp när jag inte orkat. blää, jag måste bli starkare & orka kämpa för sakerna jag älskar, förlåt.
Kommentarer
Postat av: michaela moss
ida börja spela fotboll med oss igen alla vill det och vi är bara 21 st
Postat av: idabergström
nejnej, det är försent /:
Trackback
